in the PONS Dictionary
mạngeln1 [ˈmaŋəln] VB impers form (fehlen)
- mangeln
-
mạngeln2 [ˈmaŋəln] VB trans
mangeln Wäsche:
- mangeln
- maglować [perf wy‑]
Mạngel1 <‑s, Mängel> [ˈmaŋəl, pl: ˈmɛŋəl] N m
1. Mangel meist pl (Fehler):
2. Mangel no pl (Knappheit):
| es | mangelt |
|---|
| es | mangelte |
|---|
| es | hat | gemangelt |
|---|
| es | hatte | gemangelt |
|---|